<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="bho">
	<id>https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%A4%96%E0%A4%82%E0%A4%A7</id>
	<title>खंध - बदलाव इतिहास</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%A4%96%E0%A4%82%E0%A4%A7"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%96%E0%A4%82%E0%A4%A7&amp;action=history"/>
	<updated>2026-08-26T03:18:53Z</updated>
	<subtitle>विकि पर एह पन्ना के संशोधन के इतिहास</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%96%E0%A4%82%E0%A4%A7&amp;diff=4751&amp;oldid=prev</id>
		<title>ImportMaster २२:१५, १३ अप्रैल २०२२ पर</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%96%E0%A4%82%E0%A4%A7&amp;diff=4751&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2022-04-13T22:15:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;नया पन्ना&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{Buddhist term&lt;br /&gt;
| title=स्कंध/खंध&lt;br /&gt;
| pi= खन्ध (khandha)&lt;br /&gt;
| sa= स्कन्ध (skandha)&lt;br /&gt;
| bn= স্কন্ধ (skandha)&lt;br /&gt;
| zh=[[:zh:蘊 (佛教)|蘊]](T) / [[:zh:蘊 (佛教)|蕴]](S)&lt;br /&gt;
| zh-Latn=yùn&lt;br /&gt;
| vi=[[:vi:Ngũ uẩn|Ngũ uẩn]]&lt;br /&gt;
| ja=[[:ja:蘊|五蘊]]&lt;br /&gt;
| ja-Latn=go&amp;#039;un&lt;br /&gt;
| km=[[:km:បញ្ចក្ខន្ធ|បញ្ចក្ខន្ធ]]&lt;br /&gt;
| ko=[[:ko:온 (불교)|온]]&lt;br /&gt;
| ko-Latn=on&lt;br /&gt;
| th=[[:th:ขันธ์|ขันธ์]]&lt;br /&gt;
| bo=ཕུང་པོ་ལྔ་&lt;br /&gt;
| bo-Latn=phung po lnga&lt;br /&gt;
| en=aggregate, mass, heap &lt;br /&gt;
| my=ခန္ဒာ&lt;br /&gt;
| my-Latn= kʰàɴdà&lt;br /&gt;
| shn=ၶၼ်ႇထႃႇ&lt;br /&gt;
| shn-Latn=khan2 thaa2&lt;br /&gt;
|}}&lt;br /&gt;
{{buddhism | terse=1}}&lt;br /&gt;
[[बौद्ध दर्शन]] में पाँच गो &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;स्कंध&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; या &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;खंध&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;small&amp;gt;([[संस्कृत]]:स्कन्ध)&amp;lt;/small&amp;gt; मानल गइल बाड़ें जिनसे अनुभव करे वाली सत्ता या ब्यवहार में जवना के जीवात्मा कहि दिहल जाला, के रचना मानल गइल बाटे। ई पाँच गो स्कंध - रूप, वेदना, संज्ञा, संस्कार आ विज्ञान हवें। इनहने के क्षणिक संघात (एकट्ठा भइले) के  [[पुद्गल]] या आत्मा कहल जाला।{{sfn|शर्मा|चन्द्रधर|1998| p=46}}{{refn|group=&amp;quot;नोट&amp;quot;|These are not physical components, but rather an agglomeration or coming together of subliminal inclinations or tendencies.&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.khandro.net/doctrine_skandhas.htm khandro.net: Skandhas]&amp;lt;/ref&amp;gt;}}{{refn|group=&amp;quot;नोट&amp;quot;|[[Thanissaro Bhikkhu|Thanissaro]] (2002) maintains that, according to the [[Pali Canon]], the [[Gautama Buddha|Buddha]] never defined a &amp;quot;person&amp;quot; in terms of the aggregates (Pali: &amp;#039;&amp;#039;khandha&amp;#039;&amp;#039;) per se.  Thanissaro nevertheless notes that, contrary to what is actually said in the Canon, such a notion is expressed by some modern scholars as if it were pan-Buddhist.  &lt;br /&gt;
Thanissaro further writes: &amp;quot;This understanding of the khandhas isn&amp;#039;t confined to scholars. Almost any modern Buddhist meditation teacher would explain the khandhas in a similar way. And it isn&amp;#039;t a modern innovation. It was first proposed at the beginning of the common era in the commentaries to the early Buddhist canons — both the Theravadin and the Sarvastivadin, which formed the basis for Mahayana scholasticism.&amp;quot; They serve as objects of clinging and bases for a sense of self.&amp;lt;ref&amp;gt;Thanissaro Bhikkhu, &amp;#039;&amp;#039;Handful of Leaves Volume 2&amp;#039;&amp;#039;, 2nd edition 2006, page 309.&amp;lt;/ref&amp;gt;}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
पाँच स्कंध, [[हीनयान]] के प्रमुख सिद्धांत क्षणभंगवाद के दू गो रूप &amp;quot;संतानवाद&amp;quot; आ &amp;quot;संघातवाद&amp;quot; में से संघातवाद के अंतर्गत आवेलें। संघात के मतलब होला एकट्ठा भइल (aggregate)। क्षणभंगवाद ई कहे ला कि चेतना से युक्त ना त आत्मा बा न भौतिक पदार्थ। ना त कौनों आत्मा या पुद्गल नाम के चेतन द्रव्य बाटे न कौनों भौतिक पदार्थ। सत् खाली क्षणिक धर्म हवे, क्षणिक विज्ञान आ क्षणिक परमाणु के प्रवाह हो रहेला। संघातवादके अनुसार ई आपस में मिल के एकट्ठा हो के पाँच परकार के खंध बनावे लें आ ई पांचो खंध एकट्ठा होके महसूस करे वाला सत्ता (आत्मा या पुद्गल) हवे।{{sfn|शर्मा|चन्द्रधर|1998| pp=45-46}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==टिप्पणी==&lt;br /&gt;
{{reflist|group=&amp;quot;नोट&amp;quot;}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==संदर्भ==&lt;br /&gt;
{{Reflist|35em}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==स्रोत==&lt;br /&gt;
{{refbegin}}&lt;br /&gt;
*{{cite book|last1=शर्मा|first1=चन्द्रधर|title=भारतीय दर्शन:आलोचन और अनुशीलन|date=1998|publisher=[[मोतीलाल बनारसीदास]]|location=[[बनारस]]|isbn=8120821343|url=https://books.google.co.in/books?id=m-eLSpP1DAgC&amp;amp;lpg=PT57&amp;amp;dq=%E0%A4%AC%E0%A5%8C%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7%20%E0%A4%B8%E0%A4%82%E0%A4%97%E0%A5%80%E0%A4%A4%E0%A4%BF&amp;amp;pg=PT74#v=onepage&amp;amp;q=%E0%A4%AC%E0%A5%8C%E0%A4%A6%E0%A5%8D%E0%A4%A7%20%E0%A4%B8%E0%A4%82%E0%A4%97%E0%A5%80%E0%A4%A4%E0%A4%BF&amp;amp;f=false|accessdate=13 मई 2016|language=hi|ref=harv}}&lt;br /&gt;
{{refend}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{बौद्ध धर्म बिसय}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:बौद्ध धर्म]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:बौद्ध दर्शन]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:हीनयान]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{बौद्ध-आधार}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ImportMaster</name></author>
	</entry>
</feed>