<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="bho">
	<id>https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%82%E0%A4%B0_%E0%A4%AA%E0%A4%A0%E0%A4%BE%E0%A4%B0</id>
	<title>मैसूर पठार - बदलाव इतिहास</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%82%E0%A4%B0_%E0%A4%AA%E0%A4%A0%E0%A4%BE%E0%A4%B0"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%82%E0%A4%B0_%E0%A4%AA%E0%A4%A0%E0%A4%BE%E0%A4%B0&amp;action=history"/>
	<updated>2026-08-24T09:45:14Z</updated>
	<subtitle>विकि पर एह पन्ना के संशोधन के इतिहास</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%82%E0%A4%B0_%E0%A4%AA%E0%A4%A0%E0%A4%BE%E0%A4%B0&amp;diff=6843&amp;oldid=prev</id>
		<title>ImportMaster: robot: Import pages using विशेष:आयात</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://bho.bharatpedia.org/w/index.php?title=%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%B8%E0%A5%82%E0%A4%B0_%E0%A4%AA%E0%A4%A0%E0%A4%BE%E0%A4%B0&amp;diff=6843&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2022-04-04T09:51:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;robot: Import pages using &lt;a href=&quot;/wiki/%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%B6%E0%A5%87%E0%A4%B7:%E0%A4%86%E0%A4%AF%E0%A4%BE%E0%A4%A4&quot; title=&quot;विशेष:आयात&quot;&gt;विशेष:आयात&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;नया पन्ना&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{Geobox|Plateau&lt;br /&gt;
|name= मैसूर पठार&lt;br /&gt;
|image=&lt;br /&gt;
|image_size=&lt;br /&gt;
|image_caption=&lt;br /&gt;
|country = [[भारत]]&lt;br /&gt;
|country_flag = &lt;br /&gt;
|state = [[कर्नाटक]]&lt;br /&gt;
|state_flag=&lt;br /&gt;
|region=&lt;br /&gt;
|region_type=&lt;br /&gt;
|district=&lt;br /&gt;
|district1=&lt;br /&gt;
|district_type=&lt;br /&gt;
|municipality=&lt;br /&gt;
| part =&lt;br /&gt;
| city =&lt;br /&gt;
| city1=&lt;br /&gt;
| city2=&lt;br /&gt;
| city_type=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| landmark =&lt;br /&gt;
| river = &lt;br /&gt;
| river1 = &lt;br /&gt;
| river2 = &lt;br /&gt;
| lake =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| lat_d =  | lat_m =  | lat_s =  | lat_NS = N&lt;br /&gt;
| long_d =  | long_m =  | long_s =  | long_EW = E&lt;br /&gt;
| topo = pushpin&lt;br /&gt;
| topo_map =&lt;br /&gt;
| topo_maker =&lt;br /&gt;
| geology=&lt;br /&gt;
| border=&lt;br /&gt;
| orogeny=&lt;br /&gt;
| length_imperial=  | length_orientation=&lt;br /&gt;
| width_imperial=  | width_orientation=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| highest            =&lt;br /&gt;
| highest_location   =&lt;br /&gt;
| highest_country    =&lt;br /&gt;
| highest_state      =&lt;br /&gt;
| highest_region     =&lt;br /&gt;
| highest_district   =&lt;br /&gt;
| highest_elevation  =&lt;br /&gt;
| highest_elevation_imperial=&lt;br /&gt;
| highest_lat_d      =&lt;br /&gt;
| highest_lat_m      =&lt;br /&gt;
| highest_lat_s      =&lt;br /&gt;
| highest_lat_NS     = N&lt;br /&gt;
| highest_long_d     =&lt;br /&gt;
| highest_long_m     =&lt;br /&gt;
| highest_long_s     =&lt;br /&gt;
| highest_long_EW    = E&lt;br /&gt;
| lowest                      =&lt;br /&gt;
| lowest_location             =&lt;br /&gt;
| lowest_country              =&lt;br /&gt;
| lowest_state                =&lt;br /&gt;
| lowest_region               =&lt;br /&gt;
| lowest_district             =&lt;br /&gt;
| lowest_elevation            = &lt;br /&gt;
| lowest_elevation_imperial   =&lt;br /&gt;
| lowest_lat_d                =      &lt;br /&gt;
| lowest_lat_m                =&lt;br /&gt;
| lowest_lat_s                =&lt;br /&gt;
| lowest_lat_NS               =&lt;br /&gt;
| lowest_long_d               =    &lt;br /&gt;
| lowest_long_m               =&lt;br /&gt;
| lowest_long_s               =&lt;br /&gt;
| lowest_long_EW              =&lt;br /&gt;
| map =&lt;br /&gt;
| map_caption =&lt;br /&gt;
| map_background =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| map_locator =&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- *** Website *** --&amp;gt;&lt;br /&gt;
| website =&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- *** Footnotes *** --&amp;gt;&lt;br /&gt;
| footnotes =&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;मैसूर पठार&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ({{Lang-en|Mysore Plateau}}) [[दक्खिनी भारत]] में एगो पठार बाटे। एकरा के [[#कर्नाटक पठार]] के हिस्सा भी मानल जाला आ कुछ लोग एकरा के अलग भी पहिचाने ला।&amp;lt;ref name=&amp;quot;Widdowson1997&amp;quot;&amp;gt;{{cite book|author=M. Widdowson|title=Palaeosurfaces: Recognition, Reconstruction and Palaeoenvironmental Interpretation|url=http://books.google.com/books?id=XI7SiLcitJcC&amp;amp;pg=PA249|year=1997|publisher=Geological Society of London|isbn=978-1-897799-57-4|pages=249–}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&amp;lt;ref name=&amp;quot;ChandPuri1983&amp;quot;&amp;gt;{{cite book|author1=Mahesh Chand|author2=V.K. Puri|title=Regional Planning in India|url=http://books.google.com/books?id=6-sPBAAAQBAJ&amp;amp;pg=PA16|date=23 मई 1983|publisher=Allied Publishers|isbn=978-81-7023-058-8|pages=16–}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==कर्नाटक पठार==&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;कर्नाटक पठार&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; भारत के [[कर्नाटक]] राज्य में मौजूद ऊँच भूमि के कहल जाला।&amp;lt;ref&amp;gt;{{cite web|url=https://www.britannica.com/place/Karnataka-Plateau|title=Karnataka Plateau - plateau, India|publisher=}}&amp;lt;/ref&amp;gt; एकरा के तीन भाग में बाँटल जाला: उत्तरी कर्नाटक पठार, बिचला कर्नाटक पठार आ दक्खिनी कर्नाटक पठार।&amp;lt;ref name=&amp;quot;Chugh2016&amp;quot;&amp;gt;{{cite book|author=Lalit Chugh|title=Karnataka&amp;#039;s Rich Heritage - Art and Architecture: From Prehistoric Times to the Hoysala Period|url=http://books.google.com/books?id=JpnoCwAAQBAJ&amp;amp;pg=PT8|date=8 अप्रैल 2016|publisher=Notion Press|isbn=978-93-5206-825-8|pages=8–}}&amp;lt;/ref&amp;gt; कुछ जगह कर्नाटक पठार के दक्खिनी हिस्सा के मैसूर पठार भी कहल जाला आ दुनों के बीच सीमा के बारे में भरम के स्थिति भी बाटे।&amp;lt;ref name=&amp;quot;Widdowson1997&amp;quot;&amp;gt;{{cite book|author=M. Widdowson|title=Palaeosurfaces: Recognition, Reconstruction and Palaeoenvironmental Interpretation|url=http://books.google.com/books?id=XI7SiLcitJcC&amp;amp;pg=PA249|year=1997|publisher=Geological Society of London|isbn=978-1-897799-57-4|pages=249–}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&amp;lt;ref name=&amp;quot;ChandPuri1983&amp;quot;&amp;gt;{{cite book|author1=Mahesh Chand|author2=V.K. Puri|title=Regional Planning in India|url=http://books.google.com/books?id=6-sPBAAAQBAJ&amp;amp;pg=PA16|date=23 मई 1983|publisher=Allied Publishers|isbn=978-81-7023-058-8|pages=16–}}&amp;lt;/ref&amp;gt; एकरा के मालनद आ मैदान दू हिस्सा में, ऊँचाई के अनुसार भी बाँटल जाला। सह्याद्री के लग्गे वाला भाग जे 1000 मीटर से ऊँच बाटे, मालनद कहाला आ लहरदार पहाड़ी से युक्त इलाका जे 150 से 600 मीटर ले ऊँच बा ऊ मैदान कहाला।&amp;lt;ref name=&amp;quot;Widdowson1997&amp;quot;/&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{Clear}}&lt;br /&gt;
==संदर्भ==&lt;br /&gt;
{{Reflist}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Plateaus of India}}&lt;br /&gt;
{{GeoSouthAsia}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{भारत-भू-आधार}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:भारत के पठार]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:भारत के भूगोल]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:दक्खिन भारत के भूगोल]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:पठार]]&lt;br /&gt;
[[श्रेणी:भारत के भूबिज्ञान]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ImportMaster</name></author>
	</entry>
</feed>